en sann vän. hon var min bästa vän
i fredags fick min lilla zelma somna in för gott efter en tids sjukdom.
man vill så gärna va egoistisk när det gäller sånt, men vi ansåg att det var dags att släppa taget.
just nu ångrar jag mig något enormt. om jag bara hade kunnat få pussa på henne en gång till...
jag finner inga ord för den tomhet som jag känner nu.
hon var ju bara en hund... men inte vilken hund som helst.
bandet mellan hund och dess ägare går inte att beskrivas,
utan måste själv få upplevas.
Du finns i mitt hjärta zelma
tack för allt
jag kommer aldrig att glömma dig.
Kommentarer
Trackback
