lite sanning låg det nog i det..
hade bara velat spy ut allt hur jag tycker, tänker och mår just nu.
men jag kan inte.
det mesta känns ganska så deppigt och julen kommer väldigt olägligt.
ibland undrar jag om det verkligen är värt det...
en sak vet jag iallafall och det är att jag aldrig någonsin vill leva utan dig.
Rasmus, jag älskar dig.
och min familj och casper såklart.
/victoria
Kommentarer
Trackback
